begrepp
Perfekt konkurrens
En marknad där ingen enskild köpare eller säljare kan bestämma priset.
Skift i kurvorna
När något annat än priset förändras (t.ex. inkomster, teknik, antal producenter) flyttas hela kurvan åt höger eller vänster.
Substitut
Varor som kan ersätta varandra – om priset på den ena sjunker, minskar efterfrågan på den andra. 👉 Exempel: Om bryggkaffe blir billigare köper folk mindre espresso.
Ändrade förväntningar
Om folk tror att priset stiger snart köper de mer redan idag, och om de tror priset sjunker väntar de med att köpa.
Konsumentöverskott
Vinsten köpare får när de betalar mindre än vad de var beredda att betala.
Homogena varor
Varorna är exakt lika, spelar ingen roll vem man köper från (t.ex. mjölk, vete)
Marknadsjämvikt
Den punkt där utbud och efterfrågan möts → bestämmer marknadspriset och kvantiteten.
Komplement
Varor som används tillsammans – om priset på den ena sjunker, ökar efterfrågan på den andra. 👉 Exempel: Om bryggkaffe blir billigare köper folk fler kaffefilter också.
Ändrat antal konsumenter
När befolkningen växer eller fler människor vill köpa varan ökar efterfrågan.
Producentöverskott
Vinsten säljare får när de får mer betalt än sitt lägsta accepterade pris.
Imperfekt konkurrens
När någon aktör kan påverka priset, t.ex. genom monopol eller få konkurrenter.
Ändringar i jämvikten
När utbuds- eller efterfrågekurvan flyttas förändras pris och kvantitet på marknaden.
Normal vara
När man får mer pengar köper man mer av varan.
👉 Exempel: Med högre inkomst köper man mer frukt eller kläder.
Den aggregerade efterfrågekurvan
(marknadsefterfrågan)
Summan av allas efterfrågan (Per + Eva + alla andra) vid varje pris.
👉 Kort sagt: marknadsefterfrågan = alla individers efterfrågan tillsammans.
totalt överskott:
Den sammanlagda vinsten av handel för både köpare och säljare.
Efterfrågekurvan
Visar hur mycket köparna vill köpa vid olika priser (lägre pris → fler köper).
Utbud och efterfrågan under perfekt konkurrens:
Priset bestäms helt av kurvornas möte, ingen enskild köpare eller säljare kan påverka det.
Inferiör vara:
När man får mer pengar köper man mindre av varan.
👉 Exempel: Nudlar eller blodpudding ersätts av ”finare” mat när inkomsten stiger.
Ändrad teknologi
När tekniken blir bättre kan företag producera mer eller billigare, vilket ökar utbudet.
Fördelningsaspekter
Handlar om hur resurser och vinster delas mellan människor i samhället.
Utbudskurvan
Visar hur mycket säljarna vill sälja vid olika priser (högre pris → fler säljer).
Efterfrågekurvan
En linje i ett diagram som visar hur mycket människor vill köpa vid olika priser.
ändrade preferenser
När människors smak eller tycke förändras, ändras också efterfrågan på vissa varor.
👉 Exempel: Om en viss klädstil blir modern ökar efterfrågan på den, även om priset är detsamma.
Jämvikt
Jämvikt i nationalekonomi betyder att utbud och efterfrågan möts, så att den mängd varor som säljarna vill sälja är lika stor som den mängd köparna vill köpa.
👉 Kort sagt: jämvikt = balans mellan köpare och säljare → priset blir stabilt.
Effektiv marknad
När resurser används på bästa möjliga sätt så ingen kan få det bättre utan att någon annan får det sämre
Bristande konkurrens
När ett eller några få företag dominerar marknaden och kan höja priserna (t.ex. monopol).
Externaliteter
När en handel påverkar andra som inte är med i köpet, t.ex. avgaser från bilar.
Asymmetrisk information
När den ena parten vet mer än den andra, t.ex. en säljare vet att bilen är trasig men köparen inte gör det.
Kollektiva varor
Varor som alla kan använda och ingen kan uteslutas från, t.ex. gatubelysning eller ren luft.
Prissignaler
Priser måste spegla verkliga kostnader och värden så att köpare och säljare kan fatta bra beslut.