Planera växling
Får växling genomföras om tillsyningsmannen saknar nödvändig kännedom?
Ja, efter att tillsyningsmannen meddelat tågklareraren detta, samt om tågklareraren ser till att tillsyningsmannen får den kännedom som behövs för att kunna utföra den aktuella växlingen.
Vad krävs för att tillsyningsmannen ska få starta en växling på huvudspår på en driftplats?
Ett starttillstånd från tågklareraren.
Vilken är växlingens största tillåtna hastighet?
Växlingens sth är den lägsta av följande hastigheter:
• växlingssättets sth
• spårets sth
• halv eller hel siktfart, beroende på signalbesked.
När en växling avslutas ska uppställda spårfordon säkras mot rullning enligt reglerna i modul 11 Broms. Vad gäller om ett småfordon ska lämnas på ett spår med spårledning för hinderfrihetskontroll?
Tillsyningsmannen ska säkerställa att en sådan spårledning är kortsluten, antingen med kontaktdon eller med ett storfordon.
Växling på sidospår ska planeras i en växlingsplan som godkänns av trafikledningen eller infrastrukturförvaltaren. När får växling på sidospår ske utan muntlig överenskommelse eller starttillstånd?
På sidospår får växling genomföras utan muntlig överenskommelse eller starttillstånd under förutsättning att det finns en skyddsväxel eller spårspärr som skyddar intilliggande huvudspår.
Växlingsområdet på en bevakad driftplats finns i normalfallet innanför växlingsgränsen. Var går växlingsgränsen?
Vid den innersta av följande punkter:
• tavla ”gräns för växling”
• utfartsblocksignal
• driftplatsgränsen mot linjen
Vad krävs för att en växling ska få starta om växlingsområdet helt eller delvis är upplåtet för A-skydd eller E-skydd?
Växlingen får starta först efter samråd mellan tillsyningsmannen och de andra trafikverksamheternas tillsyningsmän.
Endast om dvärgsignalen för dvärgsignalsträckan visade signalbeskedet ”rörelse tillåten, fri väg” eller huvudljussignalen i system H visade ”kör”. I övrigt gäller halv siktfart.
Till vem ska tillsyningsmannen anmäla växlingen avslutad om växlingen har skett på linjen som en underordnad del av en tågfärd eller spärrfärd?
Om växlingen har skett på linjen som en underordnad del av en tågfärd eller spärrfärd ska tillsyningsmannen anmäla växlingen avslutad till tågets förare respektive spärrfärdens tillsyningsman.
Ett växlingssätt får inte passera en huvudsignal i ”kör” utan att detta är angivet i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser eller att det finns en särskild överenskommelse mellan tillsyningsmannen och tågklareraren.
Under vilka villkor får ett växlingssätt passera en huvudsignal i ”stopp” efter muntligt stoppassagemedgivande?
Vid växling på linjen krävs det stoppassagemedgivande för att växlingssättet ska få passera en mellanblocksignal i ”stopp”.
Vid växling på en driftplats får en huvudljussignal i ”stopp” passeras under förutsättning att det intill huvudljussignalen finns en medgivandetavla eller en medgivandedvärgsignal som visar ”rörelse tillåten”. Om det inte finns någon medgivandetavla eller medgivandedvärgsignal som visar ”rörelse tillåten” intill huvudljussignalen i ”stopp” och tågklareraren inte tidigare har lämnat något stoppassagemedgivande ska växlingssättet stannas framför huvudljussignalen. Tillsyningsmannen ska därefter anmäla till tågklareraren att huvudljussignalen visar ”stopp”.
Vem beslutar om igångsättning och vem ska hålla uppsikt i rörelseriktningen?
Tillsyningsmannen bestämmer vem som ska besluta om igångsättning och vem som ska hålla uppsikt i rörelseriktningen. Det kan vara tillsyningsmannen, föraren eller en av tillsyningsmannen utsedd signalgivare som har dessa arbetsuppgifter. Tillsyningsmannen ska instruera föraren och signalgivaren om hur växlingen ska gå till.
Hur får tågklareraren ge växlingen starttillstånd?
Antingen muntligen eller genom signalbeskedet ”rörelse tillåten, fri väg” eller ”rörelse tillåten, hinder finns” i en dvärgsignal.
Om det är angivet i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser får växlingen också ges starttillstånd genom signalbeskedet ”kör” i en huvudsignal.
Vad krävs för att ett växlingssätt ska få sättas igång?
Ett växlingssätt får inte sättas igång utan att den som ska besluta om igångsättning har gett signal eller lämnat motsvarande muntligt besked.
Innan växlingssättet sätts igång ska den som beslutar om det förvissa sig om att igångsättningen kan ske utan fara. Personer som befinner sig i närheten av växlingen ska vid behov varnas. Kranar, lastutrustning och liknande ska vara i sådant läge att de inte hindrar växlingen. På fordon som medför personer ska dörrarna vara stängda.
Vad gäller när du ska avsluta växling på en bevakad driftplats?
För att spårfordon efter avslutad växling ska få lämnas på ett huvudspår på en driftplats krävs det att uppställningen är förplanerad
eller att tågklareraren har lämnat ett särskilt medgivande.
Innan växlingen avslutas på en driftplats ska tillsyningsmannen se
till att uppställda spårfordon står hinderfritt för trafik på huvudspår.
Om ett ensamt spårfordon oplanerat lämnas på ett spår med spårledning ska tågklareraren underrättas om detta.
Om en dvärgsignal, en slutpunktstopplykta eller en skyddsstopplykta visar ”stopp” ska växlingssättet stannas före signalen. Tillsyningsmannen ska därefter anmäla till tågklareraren att signalen visar ”stopp”.
Tågklareraren kan medge att växlingen får passera signalen genom att ge ett stoppassagemedgivande, enligt reglerna för passage av en huvudsignal i ”stopp”.
Hur många dvärgsignaler, slutpunktsstopplytor och skyddsstopplyktor får stoppassagemedgivandet omfatta?
Ett medgivande från tågklareraren att passera en dvärgsignal, en slutpunktstopplykta eller en skyddsstopplykta i ”stopp” får endast omfatta en signal i taget.
Vad ska växlingsplanen innehålla för uppgifter?
• växlingens beteckning
• växlingsområdet
• växlingens syfte
• i vilken utsträckning rörelsen ska framföras som vägväxling
• när växlingen ska utföras
I vilka fall ska tillsyningsmannen kontakta tågklareraren för en muntlig överenskommelse, strax innan växlingen beräknas starta, om växling kräver starttillstånd?
• Det finns inte någon växlingsplan.
• Tillsyningsmannen behöver komplettera eller korrigera växlingsplanen.
• Växlingen innehåller småfordon.
• Tillsyningsmannen saknar nödvändig kännedom om växlingsområdet.
Vagnar med varningsetikett 15 får inte skjutsas. Av hänsyn till bland annat skaderisk på fordon, last och personer får vissa fordonstyper inte skjutsas eller följa med vid skjuts. Vilka fordonstyper får inte skjutsas eller följa med vid skjuts, oavsett märkning på fordon eller vagnskort?
• personvagn
• vagn med en last som vilar även på en annan vagn
• fordon som är kopplade med övergångskoppel
• vagn med last vars läge kan medföra fara eller skada på godset
• småfordon
Innan en växling får avslutas på en linjeplats ska tillsyningsmannen se till att... vad?
• alla spårfordon som lämnas kvar är uppställda innanför skyddsväxel eller spårspärr som skyddar det huvudspår som ska trafikeras efter växlingen
• växlarna i det huvudspår som ska trafikeras efter växlingen ligger i normalläge
• skyddsväxlarna och spårspärrarna som skyddar det huvudspår som ska trafikeras efter växlingen ligger i normalläge
• de huvudsignaler som ställdes till ”stopp” när växlingen påbörjades visar eller kan visa ”kör”.
Vad gäller om driftplatsens infartssignal är gränspunkt för ett A-skyddsområde, E-skyddsområde, L-skyddsområde, D-skyddsområde eller en spärrfärdssträcka?
Då får tågklareraren inte lämna medgivande till växling utanför växlingsgränsen.
Innan växlingen får starta ska föraren förvissa sig om att drivfordonet uppfyller vissa krav. Vilka är de grundläggande kraven på drivfordon vid växling?
Drivfordonet
• är utrustat enligt järnvägsföretagets bestämmelser
• är utrustat med fungerande broms
• är försett med fram- och bakändessignal samt utrustning för att kunna ge de ljudsignaler som föreskrivs i modul 3 Signaler – Gemensamma regler.
Vad ska samråden omfatta?
Samråden ska omfatta
• avstämning av trafikverksamheternas art, sluttider och positioner
• eventuella risker för överbryggning av spänning till en kontaktledning som ska vara spänningslös
• förhållanden som minskar banans farbarhet
• hantering av vägskyddsanläggningar
• andra faktorer som enligt tillsyningsmannens bedömning är av betydelse för trafiksäkerheten.
Om en växling sker i närheten av en centralt omläggbar växel eller spårspärr gäller särskilda förutsättningar. Under vilka förutsättningar får central omläggning ske?
• Den som lägger om växeln eller spårspärren kan överblicka området vid växeln respektive spårspärren och därigenom förvissa sig om att omläggningen kan ske utan fara.
• En annan växel ligger i avvisande läge så att spårfordon hindras att komma in i den växel eller spårspärr som läggs om.
• En dvärgsignal före växeln har ställts till ”stopp” och tidsutlösningen i ställverket har löpt ut. Om tidsutlösning saknas ska dvärgsignalen ha visat ”stopp” i minst 30 sekunder.
• Den som lägger om växeln eller spårspärren har tagit kontakt med tillsyningsmannen som har bekräftat att omläggningen kan ske utan fara.
Vid vilka fall ska tillsyningsmannen anmäla växlingen avslutad till tågklareraren?
• om tågklareraren har gett muntligt starttillstånd för växlingen
• om tågklareraren har lämnat medgivande för skjutsning
• om tågklareraren har lämnat muntligt medgivande för flera passager av huvudsignal i ”stopp”
• om ett eller flera småfordon har ingått i växling på en driftplats
• om tågklareraren har uppmanat tillsyningsmannen att göra en avslutsanmälan
• om infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser kräver att avslutsanmälan görs.
Vad gäller vid växling utanför växlingsgränsen på en driftplats?
Växling utanför växlingsgränsen på en driftplats får bara ske om tågklareraren har lämnat ett medgivande för detta till tillsyningsmannen.
Om växlingen ska passera utfartsblocksignalen, ska tillsyningsmannen även ha ett stoppassagemedgivande från tågklareraren.
Ett växlingssätt får inte förflyttas längre utanför växlingsgränsen än
att det sista spårfordonet finns omedelbart utanför driftplatsgränsen.
Om det krävs längre växlingsrörelser eller om spårfordon behöver ställas upp på linjen, ska detta ske som spärrfärd.
Om småfordon ingår i växlingssättet får tågklareraren endast i undantagsfall lämna medgivande till växling utanför en sådan växlingsgräns som ligger strax innanför driftplatsgränsen mot linjen. Ett växlingssätt med småfordon får i dessa fall aldrig helt eller delvis föras utanför driftplatsgränsen. Dessutom ska ett A-skydd först anordnas för området mellan växlingsgränsen och driftplatsgränsen. A-skyddet anordnas som skydd för växlingen enligt reglerna för A-skydd. Om småfordon behöver föras utanför driftplatsgränsen ska detta ske som
spärrfärd.