1
Ge betydelsen av dessa ord:
1. nervimpuls
2. synaps
1. Nervimpulser är svaga elektriska signaler som sänds mellan nervceller och som innehåller information.
2. Synapser är kopplingar mellan olika nervceller där nervsignalerna överförs.
Ge betydelsen av dessa ord:
1. självständiga nervsystemet
2. reflex
1. Det självständiga nervsystemet är de delar av nervsystemet som vi inte kan påverka med vår vilja och som bland annat styr hjärtats slag och muskler i tarmar och blodkärl.
2. Reflexer utnyttjar ”snabbkopplingar” i ryggmärgen som gör att nervimpulserna tar en genväg till musklerna utan att först passera hjärnan.
Ge betydelsen av dessa ord:
1. luktsinnescell
2. ackommodation
1. Luktsinnesceller är specialiserade på att reagera på ett eller några få doftämnen.
2. Ackommodation är när linsen blir tjockare och ställs om till närseende, det vill säga när vi ska se skarpt på nära håll.
Ge betydelsen av dessa ord:
1. Tinnitus
2. Pupill
1. Tinnitus, som bland annat kan orsakas av buller, innebär att det så gott som ständigt susar i öronen på ett besvärande sätt.
2. Pupillen är den öppning i ögat som ljuset passerar in igenom.
Beskriv hur hjärnan utvecklas hos foster och små barn.
Hjärnans tillväxt och utveckling hos foster och små barn är otroligt snabb. Från tre månaders ålder bildas varje minut ett par hundra tusen nervceller i fostrets hjärna. Efter födseln bildas enorma mängder synapser som kopplar ihop hjärnbarkens nervceller. Fram till femårsåldern bildas ungefär en miljon nya synapser i hjärnan varje sekund.
Vad är myelin och hur påverkar det nervtrådarna?
Myelin är ett fettrikt ämne som under barn- och ungdomsåren bildas runt allt fler viktiga nervbanor i hjärnan. Det gör att nervimpulserna i nervtrådarna går snabbare, och då blir det lättare att lösa problem och tänka igenom olika alternativ.
Vad menas med att lukt och smak är kemiska sinnen?
Att lukt och smak kallas för kemiska sinnen beror på att lukt- och smaksinnescellerna reagerar på olika molekyler i luften, i vätskor och i maten.
Berätta om några olika hjärncentra (2)
och
Hur går det till när minnen skapas?
Rörelsecentrum, känselcentrum, syncentrum, hörselcentrum och talcentrum är exempel på olika hjärncentra.
Ett minne skapas genom att vissa synapser förändras på ett speciellt sätt. När korttidsminnen skapas förändras synapserna mindre än när långtidsminnen skapas.
Hjärnan finns många olika centrum som är kopplade till olika delar av kroppen.
a) Var i hjärnan sitter syncentrum?
b) Förklara varför man kan bli blind om syncentrum skadas även om ögonen är oskadade.
a) Syncentrum finns i den del av hjärnbarken som sitter i nackloben.
b) Om syncentrum skadas kan man bli blind, även om ögonen inte är skadade. Det beror på att bilden av det vi ser måste tolkas i syncentrum. Först när syncentrum har behandlat den information som skickats från ögonens sinnesceller blir vi medvetna om vad vi ser.
Vi har till skillnad från aporna förmåga till ett avancerat språk. Vilket av nedanstående påståenden är ett naturvetenskapligt argument? Motivera varför de andra inte är det.
a. Vi tycker mer om att kommunicera än aporna.
b. Vi har en mer avancerad hjärnbark än aporna.
c. Aporna är inte så sociala som vi.
d. Aporna har inte fått träna tillräckligt.
Alternativ B är ett naturvetenskapligt argument som går att påvisa vetenskapligt. De övriga svaren är tyckanden som inte har med vetenskap att göra.
Berätta om vårt balanssine och ge exempel på hur yrsel kan uppkomma.
Balansorganet består av tre vätskefyllda båggångar, som innehåller sinnesceller som känner av vätskans rörelser. Under båggångarna finns två kamrar med kalkkristaller och sinnesceller. När huvudets läge ändras rör sig vätskan i båggångarna och kristallerna i kamrarna. Då reagerar sinnescellerna och skickar nervimpulser via balansnerven till hjärnan.
Yrsel beror ofta på att hjärnan får motstridande information från sinnescellerna i ögon, balansorgan, hud, leder och muskler. När man till exempel åker karusell blir det många synintryck och häftiga rörelser i balansorganet. Då har hjärnan svårt att tolka och samordna alla impulser, och man kan bli yr och må illa.
Koppla samman begreppen till vänster med beskrivningar till höger.
1. Hjärnbalken A. Vibrerar av ljudvågor
2. Pupill B. Förbinder hjärnhalvorna
3. Synaps C. Ingår i balansorganet
4. Trumhinna D. Öppning i ögat där ljuset kommer in
5. Båggångar E. Kontaktställe mellan nervceller
1-B
2-D
3-E
4-A
5-C
Hjärnan är ditt mest komplicerade organ. Vilket av följande påståenden är felaktigt? Motivera ditt svar.
A: Det är framst vår välutvecklade hjärnbark i pannloben som skiljer oss från aporna.
B: Vi använder bara en tiondel av vår hjärnas kapacitet.
C: Det mesta som händer i hjärnan sker automatiskt utan att vi är medvetna om det.
D: Den främre delen av hjärnan har inte utvecklats färdigt förrän i tjugofemårsåldern.
Alternativ A, C och D är korrekta.
Alternativ B är felaktigt. Att vi bara skulle använda ungefär en tiondel av vår hjärnas kapacitet är en ganska vanlig missuppfattning. Det finns inga ”onödiga” delar i hjärnan som inte används, men alla delar av hjärnan är förstås inte aktiva samtidigt.
Några ungdomar diskuterar boxning och andra kampsorter där slag eller sparkar mot huvudet är tillåtna. Vilka påståenden är felaktiga?
A: Upprepade slag mot huvudet ökar risken för hjärnskador.
B: Om man har huvudskydd ger slag mot huvudet inga bestående skador.
C: Ett enda hårt slag eller en spark mot huvudet kan vara dödande.
D: Hjärnan skyddas av skallbenet och hjärn- och ryggmärgsvätskan, så slag mot huvudet skadar inte hjärnan.
Alternativ A och C är korrekta.
Alternativ B och D är felaktiga. Huvudskydd minskar visserligen skaderisken, men upprepade hårda slag mot huvudet kan ändå ge bestående hjärnskador. Det hjälper inte heller att hjärnan skyddas av skallbenet och hjärn- och ryggmärgsvätskan. Det beror bland annat på att hjärnan vid kraftiga slag kastas åt olika håll i denna vätska så att hjärnan utsätts för påfrestande dragningar och ömtåliga delar av hjärnan sträcks. Enstaka hårda slag eller sparkar kan också leda till att blodkärl i hjärnans hinnor brister och orsakar livshotande blödningar.
a) Lukt, smak och känsel är ursprungliga sinnen som utvecklats tidigt under vår evolution. På vilket sätt kan lukt och smak ha varit viktiga för överlevnaden?
b) Var i kroppen tolkas smak- och luktupplevelser? Nämn en vardagssituation när man tydligt märker att smak och lukt samverkar.
a) a) Lukt och smak har hjälpt oss att inte äta farlig, kanske illasmakande, illaluktande eller rutten mat med bakterier som kunnat göra oss sjuka
b) Smak- och luktupplevelserna tolkas i hjärnan i respektive centrum. När man är förkyld smakar maten nästan ingenting eftersom näsans luktsinnesceller inte kan bidra till upplevelsen på grund av infektionen.
Kan man alltid lita på vittnen? Diskutera hur man kan bedöma vilka personer som har rätt om de upplevt samma sak, men återger sina upplevelser på olika sätt. Motivera, värdera och ta ställning i ditt svar.
En ståndpunkt kan vara att om man har sett något så måste det ju vara så. En annan att det kan vara osäkert att lita på vittnen eftersom det mesta i hjärnan sker automatiskt. Hjärnan tolkar och sorterar bland alla sinnesintryck som kommer in, och jämför med tidigare upplevelser. Hjärnan kan också fylla i information som inte finns i verkligheten. Det förklarar varför vittnen till samma händelse kan återge händelsen så olika. Bara om man filmat händelsen kan man se vad som verkligen hänt. Därför använder man ofta målfoton och film i idrottssammanhang vid exempelvis mål.